Beware of the långhårige skåning

Fredagens eufori och tungotalsliknande dans i bergtaget tillstånd har nu övergått till lördagens matchdagsallvar. Efter dagens bortamatch mot West Brom är vi lediga från Arsenalmatcher i precis två veckor. Landskamper och annat trams kommer att komma emellan, men som solida pelare i en tillvaro av totalt gungfly fungerar denna match som en av två.

Då tycker jag minsann att vi skall ägna denna match en del uppmärksamhet. Skådeplatsen för dramat kommer att vara The Hawthorns vilket av många anses vara en oerhört charmfullt renoverad arena. Ett exempel på att det går att föra över den gamla arenavariantens stämning och gemytlighet i en modern konformitet, genom ett renoverande med varsamma händer.

The Baggies hade, fram till i början av februari, den gamle italienska mittfältaren Roberto Di Matteo som manager. När Di Matteo sparkades och klubben tog in gamle svenskbekantingen Roy Hodgson att leda laget, riktades spelet allt mer från det vackra bollrullandet till ett mer på defensiven fokuserat spel. Med denna typ av spelidé är Hodgson fortfarande obesegrad som manager för West Brom och klubbens fria tabellfall är, för tillfället, uppstoppat.

Bäste målskytt denna säsong är den uzbekistanfödde nigerianen Peter Odemwingie, som redan två tredjedelar in i sin debutsäsong i EPL har gjort nio mål. En annan rackare vi bör se upp med är den gitarrspelande arbetarklassynglingen Jonas Olsson från Skåne. För trots att Herr Lagerbäck ansåg Olsson vara för långsam för att spela i svenska landslaget har han fungerat utmärkt i både EPL och dåvarande Coca-Cola Championship. Solid i sitt försvarsspel och ett utmärkt vapen i samband med fasta situationer. En vinnarskalle som aldrig ger tappt.

Och som om dessa ytterligheter; Odemwingies snabbhet och förmåga att finna djupledslöpningar i ena änden och Jonas Olsson, kompletterad av Abou Meite, i andra inte vore nog så ställs West Brom mot ett Arsenal med, i princip en hel startelva på skadelistan.

Utefter koll i injury news på .com ställer D&M följande lag på benen:

Den Gröna Hönan
Sagna-Squillaci-Koscielny-Clichy
Diaby-Wilshere
Nasri
Rosicky-RvP-Arsjavin

D&M hade gärna sett Ramsey ersätta den rakt igenom sömngångaraktige Diaby. Likaså hade vi gärna sett RvP på högerkanten med Chamakh som central anfallare. Jens Lehman i mål hade även det varit ett bättre alternativ, men liksom de två föregående önskningarna tror D&M att det stannar vid just önskningar. Men låt oss för allt smör i småland slippa firma D&D på mittfältet, får då ligger vi pyrt till.

Drömmen är att våran faktiska överlägsenhet även visar sig på banan. Att vår kompetenta offensiv gör att den svaga länken i defensiven inte behöver ge sig till känna. Men också att vi visar oss mogna nog att vända denna enormt negativa trend vi är i just nu, både på skade- och på resultatsidan. Att få gå in i två veckors ledighet med tre fräscha poäng vore hur skönt som helst. Att få se Arsenal in the art of bouncing back, vore ännu grymmare.

Så come on you Gunners. Eller som det stod på den lilla västgötska byn Vårgårdas nedlagda stationsbyggnad: Keep it country.