Good night London, wherever you are

Förvisso handlar det om tidig kväll, men om West Ham sköter sina kort väl, så kan faktiskt denna kväll övergå till en synnerligen trevlig natt för oss med arsenalsympatier. Manu möter ett formstarkt Hammers medan vi möter ett svajigt Blackburn. Om vi kan göra det vi skall och om West Ham det de gjorde mot spurs, så kan vi komma att ha goda skäl att njuta av denna dags övergång från kväll till natt.

Och som ni märker så handlar hela första stycket om det där i arsenalkretsar så välkända begreppet ”om”. ”Om” Almunia beter sig som en målvakt, ”om” RvP håller sig skadefri, ”om” vi slipper herrar D&D på planen eller ”om” Squillaci kan komma åter till den Champions League-form han en gång var i. ”Om” Szczesny kan komma tillbaka snabbt som bara fanken och ”om” Johan Djourou kan göra detsamma. ”Om” så är fallet, så kan vi absolut vara med och utmana om ligatiteln i år.

Dagens funderingar handlar även fortsättningsvis om begreppet ”om”. För vad skulle du tycka om Wenger i kväll väljer att peta Almunia till förmån för Lehmann? Vad händer om Wilshere har fått spela för många matcher och är det då lämpligt att fortsätta spela honom? Kan vi vinna en EPL-match om både D&D är på plan samtidigt? Och om Song tar en löpning som leder till ett motlägg, står hans knä pall för detta?

Vilket nämndes under gårdagen så bara måste Blackburn besegras i kväll. Inga fångar skall tas och inga fingrar läggas emellan. Där vi inte lyckades studsa tillbaka in i vinnartrenden mot West Brom, är vi nu tvingade att ta tre poäng för att inte förlora möjligheten till kontakt med manu. Och det nydopade che£sky verkar ha fått upp farten så deras flås i nacken går heller inte att bortse ifrån.

Till denna anrättning skall läggas att domare för dagen är: Vännen från St. James´ Park och alla urbrittiska anglofilers gossedjur och utvalda snuttefilt. Mr Phil Dowd himself. Det känns, skall vi saga, spännande, att se hur han kommer att hantera kvällens match, men även hur matchen kommer att hantera honom. Viva la FA!

Av den, och av så många andra, andledningen måste vi återta initiativet. Vi är alldeles för bra för att låta oss sitta i händerna på en usel domare och ett darrande målvakts- och försvarsspel. Vi har truppen knökefull med alldeles för bra fotbollsspelare för att låta motgångar sätta griller i respektive spelarhuvud. Blackburn hemma bara skall nedläggas, vi bara skall vara bättre och vi bara skall vinna matchen. Vi är större, starkare, bättre och vackrare. Vi är tyngre, mer tekniska, smartare och snabbare.



Allt som ni kan göra, kan vi göra bättre. Det måste bara in i spelarnas huvuden. Det måste tillbaka där det hör hemma, så att vi kan komma tillbaka till dit vi hör hemma. Till goda cirklar av återkommande segrande, till självklara val i utsatta situationer och till ett instegande på Ashburton Grove med en självklar pondus som bara ett segrande lag kan ha. Ett lag som startar varje match med förutsättningen att den bara kan sluta på ett sätt. Där alternativet bara är seger, vinst och tre j-vla poäng.

Up you Gunners, wherever you are.