Inget i förrgår, inget i går och inget idag

Ja, men du. Nu har D&M varit ledig från jobbet i snart tre dagar. Släkt har besökt, mat har tillagats och ätits upp. Presenter har inhandlats, slagits in, överräckts, tagits emot och öppnats. Artigheter har utbytts och riktigt gemytlig samvaro har nalkats. D&M´s fingrar är frasigt uppslitna, sprickande, såriga och snart valkiga av gårdagens, nästan åtta timmar, långa och hårda legobyggande. Det är julfirande i småbarnslandet.

Snart tre dagar av ledighet. Känslan av möjlighet och tillgänglighet. Känslan av lättnad att inte behöva ställa klockan på okristliga tidsangivelser i arla morgonstund. Av lättnad att inte behöva tvinga upp de små tättingarna i samma okristliga tid, sätta tidpress på deras späda axlar och förmå dem kliva ut i urkylans urkyla, med nästan chockskador som konsekvenser. Lättnad över att nu kunna dra ned på tempot, loyda omkring whitetrashens paraduniform, mjukna upp i ens förhårdnade skal av höga tillvarokrav och bara, som vi säger i det här landet, vara. (Apropå höga krav...)

Så nu går D&M bara runt och njuter. Hemmanet är julpyntat och fejat, lögat och refrescherat. Men så kickar första tecknet in: Hur brukar det vara, så där i tider av ledighet? Vad brukar vara ledighetens allra finaste kryddning? Allra vackraste tillvarolig utsmyckning? Oavsett om du är gammaldags stockkonservativ eller sådär modernt flexibel. Oavsett om du är stofilt rigid eller gränslöst extra allt. Oavsett om du är lördag klockan tre, eller bra tv-avtal för konsumentens storkonsumerande.

När du är ledig vill du ha fotboll. När D&M är ledig vill D&M har fotboll. Allra helst Arsenal, det känns som om det självklaraste av allt självklart, men går inte det så emottas gärna några sköna EPL-matcher. Och om ej heller det står till buds, så bjuder ju Npower Championship alltid på storslagen under underhållning i furiöst formula 1-tempo. Fredag kväll, lördag lunch till tidig kväll, söndag hela dagen, i det sällskapet kan man känna ledigheten njutningsfullhet.

Så var fanken är min fotboll? Var är mitt Arsenal? Mitt EPL/engelska ligasystem? D&M är ledig, är färdig med legobilarna, legopolisen och legosommarstugorna med tillhörande legogäststugor. Buzz Lightyear är i en fyraårings trygga händer, alfapet är inkört och inlärt, barnens ömma moder har lärt dottern korsstygnens ädla konst och mormodern har öst mormodersk energi över dem. Nu måste det vara dags för familjefaderns berättigade dos av engelsk ligafotboll.

Men ingenting. Inget idag, inget igår och ej heller något i förgår. Det är som en törst du aldrig kan stilla, som en hunger du aldrig kan bota med hur mycket julmat du än försöker knö ned. Som en morgontrötthet inget kolsvart kaffe i världen kan besegra. Som en längtan efter närhet och ömhet inte ens en D&M-fru kan omsluta och tillgodose. För det visas ingen, och det spelas ingen. Inte idag.

I morgon, ja. Mången kanderat småplock för den fotbollskonsumerande D&M och sedan, dryga dygnet senare. Då skall min abstinens stillas, då skall vi alla få vakna upp ur vår idesömn, då skall vi alla få komma åter till det arsenalska fadershuset. Då skall vi omslutas av kärlekens vitärmade förkroppslighet. Då, då, då.

I väntan på det, tar vi och åker vi ner till J och J och äter äppelpaj. Det är gott det med.